The purpose of this essay is to study the role of web radio in Sweden. To fulfill the purpose we have done a case study of two Swedish radio stations: Sveriges Radio AB, which is a public service station, and a commercial station called Mix Megapol. By interviewing two persons from each station and analyzing the contents of their web sites, we have tried to see how the relationship between radio, Internet and web radio looks like. Thus, our method is qualitative. We have come to many conclusion of which some are: The new medium web radio borrows qualities from the traditional radio.

The development of the radio medium ? a case study of Sveriges Radio is a scientific report of the case study that was made in the spring of 2014 on Sveriges Radio Västerbotten. The report investigates and analyzes how radio has been developed.The purpose of this study is to analyze the production flows of the radio and explore how it has been developed. The project?s objective is to raise the knowledge in media development, primarily radio?s development.The scientific theory is based on the concept of media convergence, in this chapter the reader will learn what media convergence means, but also how it works in the media world and the Public Service.

This essay aims to analyse the form of two radio documentary shows and compare them to, what I mean are a traditional, Swedish radio documentary form. The radio shows are Radiolab distributedby National Public Radio and WNYC, Övernaturligt (supernatural) produced by TredjeStatsmakten Media AB and P3 Dokumentär (P3 Documentary) distributed by Sveriges Radio. Alarge part of the essay is dedicated to develop a method to analyse form in specific radio shows. Mymethod consists of two parts:1. A defining of sounds in a spreadsheet that map out the different sound elements over time.2.

The purpose of this study is to see how five different local radio stations, P4, within the public service organization Sveriges Radio communicate with their listeners through Facebook and how they differ from each other.We have also studied how the radio stations follow Sveriges Radios? policies for socialmedia usage and how the communication through Facebook can benefit thetraditional radio. Our study contains a combination of quantitative content analysis with qualitative interviews. We studied the five stations? Facebook pages from for the quantitative content analysis and interviewed those who were responsible for the social media pages, such as web editors and channel managers.Our conclusions are that the P4-stations communicate through Facebook to create a dialogue with the listeners and to reach two-way communication; the stations published mostly written updates that encouraged interactivity.

Detta examensarbete är en undersökning om hur en utrikeskorrespondent vid Sveriges Radio arbetar, samtidigt som det ger en inblick i deras vardag och tankegångar. Det är även menat att vara en guide, främst för studerande inom radioproduktion och journalistik inom högre utbildning, som vill arbeta med utrikesrapportering för Sveriges Radio. För att få tillgång till information har nio av korrespondenterna, samt utrikeschefen, vid Sveriges Radio intervjuats. Vidare har jag även varit i Moskva, där jag följt och arbetat tillsammans med Fredrik Wadström, korrespondent för Sveriges Radio, för att själv kunna observera och uppleva hur en korrespondent arbetar. Vidare har relevant litteratur använts för att få en vetenskaplig grund i arbetet, bland annat interndokument från Sveriges Radio och välrenommerad litteratur inom ämnet.

Denna fallstudie syftar till att undersöka hur Sveriges Radio i egenskap av public serviceföretag kommunicerar externt. Vi finner det intressant att undersöka hur en offentlig medieorganisation, utanför den kommersiella marknaden, arbetar med sin externa kommunikation. Genom en kombination av kvalitativa metoder och teori rörande strategisk kommunikation, varumärke, publika relationer samt sociala medier, berörs studiens fyra frågeställningar: Vad har Sveriges Radio för kommunikationsmål? Vilka strategier går att urskilja i Sveriges Radios kommunikativa arbete? Hur använder Sveriges Radio sociala medier i sin kommunikation? På vilket sätt påverkar public service-ideologin Sveriges Radios externa kommunikation? Mer specifikt undersöks hur Sveriges Radio bygger och upprätthåller relationer till publiken samt kommunicerar sitt varumärke, bland annat genom sociala medier.Studien bygger på kvalitativa intervjuer med representanter från Sveriges Radio, samt en retorisk analys av material från SR:s officiella sociala medier. Resultatet visar att Sveriges Radio har implicita kommunikationsmål som är en del av verksamhetsmålen.

The purpose of this BA-thesis was to learn the differences in news broadcasts between one public service radio channel and two commercial radio channels. To do this we used a quantitative analysis method to examine the content of the news broadcasts and then we conducted in-depth interviews with several people working with the different radio channels using a qualitative research interview method to learn their views on news and news broadcasting.We measured the differences between the channels in six areas: subject, headline, news presentation, gender, advertising and sources.Our two main theories were normative theory and media logic.The results found that there were several major differences between the public service radio channel and the two commercial radio channels. Apart from several important differences in the six measured categories we also found that the sound and tone in the public service radio channel was very different from the two commercial radio channels.We also found the public service radio channels news broadcasts to be more serious than the two commercials ones?..

The purpose of this report was to study how the Swedish radio channel Sveriges Radio (SR) website changed over time. What are the differences between various media websites? How many people listen to normal and web-radio and what are the differences between the various services offered on the SR website?Reports from the BBC, Statistics Sweden, Mediavision and the Swedish National Post and Telecom Agency were compared. Several theoreticians have been studied, including Donald A Norman, Jonas Löwgren, Karen Holtzbratt, Jacob Nielsen and Geoffrey Moore.The method used by the author comprised a systematic mapping of statistics from webTrends, KiaIndex, SiteCensus, TNS Gallup/K2analys and reports from RUAB. The data studied have been collected from telephone interviews, postal surveys, internet panels, and from log files.

Tal till text för relevant metadatataggning av ljudarkiv hos Sveriges RadioSammanfattningUnder åren 2009-2013 har Sveriges Radio digitaliserat sitt programarkiv. Sveriges Radios ambition är att mer material från de 175 000 timmar radio som sänds varje år ska arkiveras. Det är en relativt tidsödande process att göra allt material sökbart och det är långt ifrån säkert att kvaliteten på dessa data är lika hög hos alla objekt.        Frågeställningen som har behandlats för detta examensarbete är: Vilka tekniska lösningar finns för att utveckla ett system åt Sveriges Radio för automatisk igenkänning av svenskt tal till text utifrån deras ljudarkiv?        System inom tal till text har analyserats och undersökts för att ge Sveriges Radio en aktuell sammanställning inom området.        Intervjuer med andra liknande organisationer som arbetar inom området har utförts för att se hur långt de har kommit i sin utveckling av det berörda ämnet.        En litteraturstudie har genomförts på de senare forskningsrapporterna inom taligenkänning för att jämföra vilket system som skulle passa Sveriges Radio behov och krav bäst att gå vidare med.        Det Sveriges Radio bör koncentrera sig på först för att kunna bygga en ASR, Automatic Speech Recognition, är att transkribera sitt ljudmaterial. Där finns det tre alternativ, antingen transkribera själva genom att välja ut ett antal program med olika inriktning för att få en så stor bredd som möjligt på innehållet, gärna med olika talare för att sedan även kunna utveckla vidare för igenkänning av talare.

Denna uppsats behandlar lyssnartrötthet vid telefonintervjuer i radio. Användningen av telefonhybrider för intervjuer i radio är vanligt förekommande och det används dagligen inom till exempel Sveriges Radio. I jämförelse med en studiointervju finns det stora ljudkvalitativa nackdelar vid användningen av telefonhybrider i form av en kraftigt förminskad bandbredd, ledningsbrus, bakgrundsbrus och i viss mån också distorsion. Den här uppsatsen syftar till att undersöka om den bristande ljudkvalitén, vid användning av telefonintervjuer i radio, skapar lyssnartrötthet och därmed påverkar lyssnarens förmåga att tillgodogöra sig innehållet. Då inga tester på lyssnartrötthet vid uppläsning av längre texter med telefonkaraktär har utförts, varken inom Sveriges Radio eller hos telecom-tillverkaren Ericsson, blir detta arbete också en ansats till att utveckla en metod för denna typ av test.

Fem medieföretag har granskats; Sveriges Television, TV4, Sveriges Radio, DN och Aftonbladet. 4 veckor valdes ut, jämnt fördelade över ett år för att undvika att resultatet skulle påverkas av olika idrotters tävlingssäsonger..

Det här är en undersökning som berör förutsättningar att få en idé eller produktion såld till Sveriges Radios lokalradiostationer. Forskningsfrågan är: vilka förutsättningar krävs för att få sin produktion eller idé såld till en av Sveriges Radios lokalradiostationer? Uppsatsen ämnar inte förklara hur man som radioproducent ska gå till väga för att sälja in en idé, utan den ger en bredare bild av lokalradion, så man som radioproducent får en förståelse för vad stationerna kan tänkas vilja ha. Uppsatser utgår ifrån tre teoretiska begrepp: genre, radiospråk och tilltal. I min analys syns det framförallt en klar utveckling kring radiospråket..

Uppsatsen syftar till att belysa rekryteringsprocessen och kanalernas, Sveriges Radio, Sveriges Tele-vision, Mix Megapol och TV4, kriterier samt att få en bild över programledarens yrkesroll, utmärkande drag och erfarenhet av rekryteringen. Problemformuleringen består utav hur programledare väljs, utefter vilka kriterier, hur programledaren upplever sin yrkesroll och erfarenheter av rekrytering, samt vad som utmärker en programledare för underhållningsprogram inom radio och TV, public service och kommersiella medier. Vi har undersökt hur rekryteringsprocessen av programledare inom underhållning för rikstäckande radio och TV går till, och jämfört processen mellan public service och kommersiella medier. Detta såg vi som intressant, då det är en outforskad yrkesroll, som har en unik rekryteringsprocess och vi ansåg det vara tänkvärt att göra en jämförelse mellan kanalerna, public service och kommersiella medier. Under-sökningen består utav kvalitativa intervjuer med elva utvalda rekryterare och programledare i branschen.

I april 2011 startade MTG den kommersiella pratradiokanalen Radio 1. I och med lanseringen introducerades ett nytt begrepp i det svenska medielandskapet: kommersiell a?siktsradio. Denna uppsats so?ker att besvara hur Radio 1:s utbud och inneha?ll ser ut, vilka som kommer till tals i Radio 1, vilka influenser man kan finna fra?n den amerikanska fo?rlagan samt vilken position Radio 1 har pa? den svenska radiomarknaden.

Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det är framförallt public service radions identitet som relateras i förhållande till den kommersiella radion. I uppsatsen används både kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys med fokus på medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet består av två av radions mest populära morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna består av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.